Så nu var det skickat till henne.

har tvekat fram och tillbaka om skulle klicka "skicka" eller att sudda bort det allt jag skrev. men samlade mig till sist och vet att jag har mina sköna vänner som står bakom mig och stötta oavsett vad? eller...! och nu kommer jag få en värsta nattsömn skulle jag tro... jag darrade till och med fan när jag skulle trycka på att skicka det. hur sjukt kan de få bli? jag har inegnting någon aning hur det de dagarna som kommer kan bli. jag ogillar det här. det kanske blir bäst så i längden iallafall? de dagarna blir nog de värsta väntakänslan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0