Sometimes...

känner det bara så rätt men ändå inte. det enda jag vet är att du är mitt allt. mer än mitt allt. du är mitt liv. vad jag skulle göra utan dig. du är den enda som får mig alltid må bäst oavsett, trots allt. men jag är ändå så livrädd för att skada mig. du får mig att tänka, att drömma, att softa, jobba min hjärna, att bli bättre, terapi m dig. basketbollen du är min bestis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0