3096 days – Natascha Kampusch
Just som jag tänkte gå förbi tog han mig om midjan och lyfte in mig i minibussen genom de öppna bakdörrarna. Alltsammans skedde i en enda rörelse, som om hela scenen vore koreograferad och vi båda hade övat in den tillsammans. En fasans koreografi. Skrek jag? Det tror jag inte. Och ändå var hela jag ett enda stort skrik, som tillslut fastnade långt ned i strupen: ett stumt skrik, som när en mardröm blivit verklighet.
-citat från boken.
-citat från boken.
Kommentarer
Trackback
